Workers’ Memorial Day
Eller dagen som inte borde behövas om det preventiva arbetsmiljöarbetet fungerade som det är tänkt.
Den 28 april är återigen här och det är dags att uppmärksamma alla de som tragiskt nog har förlorat sitt liv på eller på grund av sitt arbete. Vi tänker extra mycket på alla de som drabbats av det värsta som kan hända på jobbet, att inte får komma hem till sina nära och kära igen.
I Sverige hittills i år, i skrivande stund, så har en arbetare i veckan drabbats av detta. 17 stycken arbetare (plus en gymnasieelev) har lämnat sitt hem på morgonen och inte kunnat återvända hem. Då ska vi komma ihåg att det här är statistik som utgår från dödsolyckor, medan alla de som årligen går bort i en arbetsrelaterad sjukdom inte finns med i den statistiken.
Förra året visade blogginlägget statistik över läget i EU, så vi följer upp Eurostats senaste statistik även i år:
Jämför vi med statistiken från Eurostat för 2019, så har Frankrike förlorat sin plats som värsting och lämnat plats för Lettland, trots det så dör det fortfarande 2 arbetare per dag på franska arbetsplatser, enligt de inspektörer från IGAS (Inspection Générale des Affaires Sociales – de som inspekterar offentlig sektor) som besökte LO i veckan. Sverige är fjärde “bäst”, jämfört med näst “bäst” 2019. Vi pratar alltså om antalet dödsolyckor per 100 000 arbetstagare. Här har alltså Sverige försämrats i statistiken sedan 2019. Hur siffrorna för 2024 kommer bli vet vi ännu inte, men det ser mörkt ut, då vi redan ligger över statistiken vid april månads utgång. Alla dessa olyckor är sådana som kan undvikas, det får vi aldrig glömma. Vi har en bra lagstiftning med tydliga skrivningar om förebyggande insatser för att undvika risk för skada och död. Hur kommer det då sig att vi inte lyckas få ner siffrorna? De måste ner till 0! Dr. Jukka Takala uttryckte det så klokt vid ett seminarium om arbetsrelaterad dödlighet den 26 april: cancer is a disease, occupational cancer is an administrative decision.
Här nedan följer en jämförelse mellan EU:s 27 medlemsstater (plus EFTA-länderna) när det gäller arbetsolyckor både utan och med dödlig utgång. Vad gäller statistiken så kan man se att den för Sverige rapporterar endast de som räknades till svensk arbetsmarknad, vilket innebär att det resterande 9 personerna som omkom i Sverige under 2021, på en svenska arbetsplats men som kom från andra länder, inte finns med.
Tyvärr är mörkertalet stort, då vi vet att det finns arbetsrelaterad död som inte syns i statistiken. De risker som arbetare världen över utsätter sig för varje dag på jobbet, oavsett yrkesgrupp, får oftast långtgående konsekvenser. Senast i veckan beskrev tidningen Handelsnytt hur företag som Dollarstore struntar fullständigt i att säkerställa tillbörlig aktsamhet och hållbarhet (due diligence) i deras leverantörsled. Kemikalieinspektionen har i 10 år försökt att få företaget att vidta åtgärder genom ett antal åtalsanmälningar till företaget, då de bland annat beskriver att hundratals kilo av skadliga ämnen, såsom bly, ftalater, PAH (polycykliska aromatiska ämnen som ofta luktar gummi) och klorparaffiner finns ute hos konsumenterna (leksaker, smycken, mjukplaster, elektronisk utrustning osv). När de slutligen når konsumenten så har de alltså passerat en lång kedja av personer som har hanterat dessa produkter. De som tillverkar och därmed utsätts extra mycket, i länder som Kina och andra låginkomstländer (där svenska företag eller konsumenter köper sina billiga produkter), de som packar och sedan fraktar produkterna, de som sedan packar upp i affären här hemma i Sverige, till konsumenten som använder produkten. Slutligen drabbas de som hanterar vår återvinning. Riskerna du utsätter dig för vid hanteringen av dessa kemikalier är leverskador eller i värsta fall cancer, några av ämnena kan göra det svårare att få barn, då de är hormonstörande (ftalater). Till sist och syvende drabbar det även miljön, vid utsläpp. Klimatförändringarna är ett faktum som ingen kommer undan i dagsläget.
På tal om klimatförändringarna så dog 16 000 arbetare på grund av värmebölja i Europa under 2022. Med extrem hetta så ökar ultraviolett strålning, extrema väderförhållanden, luftföroreningar och vektorburna sjukdomar och jordbrukskemikalier sprider sig lättare. Helt nya förutsättningar som kräver nya åtgärder och anpassningar i det kontinuerliga arbetsmiljöarbetet. Det gäller även extrema väderförhållanden som översvämningar, regn som underminerar mark, snömängder utöver det vanliga samt extrem kyla. Alla dessa väderförhållanden påverkar arbetsmiljön och åtgärder måste därför vidtas i förebyggande syfte för att ingen ska skadas eller dö. Enligt en alldeles dagsfärsk rapport från ILO Ensuring safety and health at work in a changing climate, så skapar klimatförändringarna en “cocktail” av allvarliga hälsorisker för 70 procent av världens arbetstagare.
I rapporten konstateras det att många hälsoproblem hos arbetstagare har kopplats till klimatförändringarna, bland annat cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar, nedsatt njurfunktion och psykisk ohälsa. Vidare beskriver rapporten att 18.970 liv och 2,09 miljoner levnadsår går förlorade varje år på grund av de 22,87 miljoner arbetsskador som kan hänföras till överdriven värme. Icke att förglömma de 26,2 miljoner människor världen över som lever med kronisk njursjukdom kopplad till värmestress på arbetsplatsen (2020 års siffror).
Mer statistik ur rapporten:
- 1,6 miljarder arbetstagare som utsätts för UV-strålning, med mer än 18.960 arbetsrelaterade dödsfall årligen på grund av hudcancer som inte är melanom.
- 1,6 miljarder som sannolikt utsätts för luftföroreningar på arbetsplatsen, vilket leder till upp till 860.000 arbetsrelaterade dödsfall bland utomhusarbetare varje år.
- Över 870 miljoner arbetare inom jordbruket exponeras sannolikt för bekämpningsmedel, vilket leder till mer än 300.000 dödsfall på grund av förgiftning med bekämpningsmedel varje år.
- 15.000 arbetsrelaterade dödsfall varje år på grund av exponering för parasitiska och vektorburna sjukdomar.
Alla dessa tragiska siffror visar på hur arbetare världen över ses som utbytbara varor, utan värde. Om det arbete som utförs har ett värde för arbetsgivaren, borde även den som utför arbetet vara av värde för samma arbetsgivare. Dvs hen borde göra allt i sin makt för att säkerställa att arbetarna är vid god hälsa och inte riskerar att bli sjuka eller skadas av arbetet, både för ett hållbart arbetsliv för arbetare och en hållbar produktionskedja för arbetsgivaren.
Idag minns vi de som lämnat oss på grund av arbetet. Tillsammans organiserar vi oss, för ett hållbart arbetsliv. För er som finns i Göteborgstrakten så kan ni delta på Distrikt Västs och Unga Byggares arrangemang. Minns Joe Hill och hans uppmaning: Don’t mourn, organize – Sörj inte, organisera er!
