![\"\"](\"https:\/\/loblog.lo.se\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/image-4.png\")
<\/figure>\nDen 28 april \u00e4r \u00e5terigen h\u00e4r och det \u00e4r dags att uppm\u00e4rksamma alla de som tragiskt nog har f\u00f6rlorat sitt liv p\u00e5 eller p\u00e5 grund av sitt arbete. Vi t\u00e4nker extra mycket p\u00e5 alla de som drabbats av det v\u00e4rsta som kan h\u00e4nda p\u00e5 jobbet, att inte f\u00e5r komma hem till sina n\u00e4ra och k\u00e4ra igen.<\/p>\n
I Sverige hittills i \u00e5r, i skrivande stund, s\u00e5 har en arbetare i veckan drabbats av detta. 17 stycken arbetare (plus en gymnasieelev) har l\u00e4mnat sitt hem p\u00e5 morgonen och inte kunnat \u00e5terv\u00e4nda hem. D\u00e5 ska vi komma ih\u00e5g att det h\u00e4r \u00e4r statistik som utg\u00e5r fr\u00e5n d\u00f6dsolyckor, medan alla de som \u00e5rligen g\u00e5r bort i en arbetsrelaterad sjukdom inte finns med i den statistiken.<\/p>\n
F\u00f6rra \u00e5ret visade\u00a0blogginl\u00e4gget\u00a0<\/a>statistik \u00f6ver l\u00e4get i EU, s\u00e5 vi f\u00f6ljer upp Eurostats senaste statistik \u00e4ven i \u00e5r:<\/p>\n J\u00e4mf\u00f6r vi med statistiken fr\u00e5n Eurostat f\u00f6r 2019, s\u00e5 har Frankrike f\u00f6rlorat sin plats som v\u00e4rsting och l\u00e4mnat plats f\u00f6r Lettland, trots det s\u00e5 d\u00f6r det fortfarande\u00a02 arbetare per dag\u00a0<\/strong>p\u00e5 franska arbetsplatser, enligt de inspekt\u00f6rer fr\u00e5n IGAS (Inspection G\u00e9n\u00e9rale des Affaires Sociales \u2013 de som inspekterar offentlig sektor) som bes\u00f6kte LO i veckan. Sverige \u00e4r fj\u00e4rde \u201cb\u00e4st\u201d, j\u00e4mf\u00f6rt med n\u00e4st \u201cb\u00e4st\u201d 2019. Vi pratar allts\u00e5 om antalet d\u00f6dsolyckor per 100 000 arbetstagare. H\u00e4r har allts\u00e5 Sverige f\u00f6rs\u00e4mrats i statistiken sedan 2019. Hur siffrorna f\u00f6r 2024 kommer bli vet vi \u00e4nnu inte, men det ser m\u00f6rkt ut, d\u00e5 vi redan ligger \u00f6ver statistiken vid april m\u00e5nads utg\u00e5ng. Alla dessa olyckor \u00e4r s\u00e5dana som kan undvikas, det f\u00e5r vi aldrig gl\u00f6mma. Vi har en bra lagstiftning med tydliga skrivningar om f\u00f6rebyggande insatser f\u00f6r att undvika risk f\u00f6r skada och d\u00f6d. Hur kommer det d\u00e5 sig att vi inte lyckas f\u00e5 ner siffrorna? De m\u00e5ste ner till 0! Dr. Jukka Takala uttryckte det s\u00e5 klokt vid ett seminarium om arbetsrelaterad d\u00f6dlighet den 26 april:\u00a0cancer is a disease, occupational cancer is an administrative decision.<\/em><\/p>\n H\u00e4r nedan f\u00f6ljer en j\u00e4mf\u00f6relse mellan EU:s 27 medlemsstater (plus EFTA-l\u00e4nderna) n\u00e4r det g\u00e4ller arbetsolyckor b\u00e5de utan och med d\u00f6dlig utg\u00e5ng. Vad g\u00e4ller statistiken s\u00e5 kan man se att den f\u00f6r Sverige rapporterar endast de som r\u00e4knades till svensk arbetsmarknad, vilket inneb\u00e4r att det resterande 9 personerna som omkom i Sverige under 2021, p\u00e5 en svenska arbetsplats men som kom fr\u00e5n andra l\u00e4nder, inte finns med.<\/p>\n Tyv\u00e4rr \u00e4r m\u00f6rkertalet stort, d\u00e5 vi vet att det finns arbetsrelaterad d\u00f6d som inte syns i statistiken. De risker som arbetare v\u00e4rlden \u00f6ver uts\u00e4tter sig f\u00f6r varje dag p\u00e5 jobbet, oavsett yrkesgrupp, f\u00e5r oftast l\u00e5ngtg\u00e5ende konsekvenser. Senast i veckan beskrev tidningen\u00a0Handelsnytt<\/a>\u00a0hur f\u00f6retag som Dollarstore struntar fullst\u00e4ndigt i att s\u00e4kerst\u00e4lla tillb\u00f6rlig aktsamhet och h\u00e5llbarhet (due diligence) i deras leverant\u00f6rsled. Kemikalieinspektionen har i 10 \u00e5r f\u00f6rs\u00f6kt att f\u00e5 f\u00f6retaget att vidta \u00e5tg\u00e4rder genom ett antal \u00e5talsanm\u00e4lningar till f\u00f6retaget, d\u00e5 de bland annat beskriver att hundratals kilo av skadliga \u00e4mnen, s\u00e5som bly, ftalater, PAH (polycykliska aromatiska \u00e4mnen som ofta luktar gummi) och klorparaffiner finns ute hos konsumenterna (leksaker, smycken, mjukplaster, elektronisk utrustning osv). N\u00e4r de slutligen n\u00e5r konsumenten s\u00e5 har de allts\u00e5 passerat en l\u00e5ng kedja av personer som har hanterat dessa produkter. De som tillverkar och d\u00e4rmed uts\u00e4tts extra mycket, i l\u00e4nder som Kina och andra l\u00e5ginkomstl\u00e4nder (d\u00e4r svenska f\u00f6retag eller konsumenter k\u00f6per sina billiga produkter), de som packar och sedan fraktar produkterna, de som sedan packar upp i aff\u00e4ren h\u00e4r hemma i Sverige, till konsumenten som anv\u00e4nder produkten. Slutligen drabbas de som hanterar v\u00e5r \u00e5tervinning. Riskerna du uts\u00e4tter dig f\u00f6r vid hanteringen av dessa kemikalier \u00e4r leverskador eller i v\u00e4rsta fall cancer, n\u00e5gra av \u00e4mnena kan g\u00f6ra det sv\u00e5rare att f\u00e5 barn, d\u00e5 de \u00e4r hormonst\u00f6rande (ftalater). Till sist och syvende drabbar det \u00e4ven milj\u00f6n, vid utsl\u00e4pp. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4r ett faktum som ingen kommer undan i dagsl\u00e4get.<\/p>\n P\u00e5 tal om klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna s\u00e5 dog 16 000 arbetare p\u00e5 grund av v\u00e4rmeb\u00f6lja i Europa under 2022. Med extrem hetta s\u00e5 \u00f6kar ultraviolett str\u00e5lning, extrema v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden, luftf\u00f6roreningar och vektorburna sjukdomar och jordbrukskemikalier sprider sig l\u00e4ttare. Helt nya f\u00f6ruts\u00e4ttningar som kr\u00e4ver nya \u00e5tg\u00e4rder och anpassningar i det kontinuerliga arbetsmilj\u00f6arbetet. Det g\u00e4ller \u00e4ven extrema v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden som \u00f6versv\u00e4mningar, regn som underminerar mark, sn\u00f6m\u00e4ngder ut\u00f6ver det vanliga samt extrem kyla. Alla dessa v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5verkar arbetsmilj\u00f6n och \u00e5tg\u00e4rder m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r vidtas i f\u00f6rebyggande syfte f\u00f6r att ingen ska skadas eller d\u00f6. Enligt en alldeles dagsf\u00e4rsk rapport fr\u00e5n ILO\u00a0Ensuring safety and health at work in a changing cl<\/em>imate<\/em><\/a>, s\u00e5 skapar klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna en \u201ccocktail\u201d av allvarliga h\u00e4lsorisker f\u00f6r 70 procent av v\u00e4rldens arbetstagare.<\/p>\n I rapporten konstateras det att m\u00e5nga h\u00e4lsoproblem hos arbetstagare har kopplats till klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, bland annat cancer, hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar, luftv\u00e4gssjukdomar, nedsatt njurfunktion och psykisk oh\u00e4lsa. Vidare beskriver rapporten att 18.970 liv och 2,09 miljoner levnads\u00e5r g\u00e5r f\u00f6rlorade varje \u00e5r p\u00e5 grund av de 22,87 miljoner arbetsskador som kan h\u00e4nf\u00f6ras till \u00f6verdriven v\u00e4rme. Icke att f\u00f6rgl\u00f6mma de 26,2 miljoner m\u00e4nniskor v\u00e4rlden \u00f6ver som lever med kronisk njursjukdom kopplad till v\u00e4rmestress p\u00e5 arbetsplatsen (2020 \u00e5rs siffror).<\/p>\n Mer statistik ur rapporten:<\/p>\n Alla dessa tragiska siffror visar p\u00e5 hur arbetare v\u00e4rlden \u00f6ver ses som utbytbara varor, utan v\u00e4rde. Om det arbete som utf\u00f6rs har ett v\u00e4rde f\u00f6r arbetsgivaren, borde \u00e4ven den som utf\u00f6r arbetet vara av v\u00e4rde f\u00f6r samma arbetsgivare. Dvs hen borde g\u00f6ra allt i sin makt f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att arbetarna \u00e4r vid god h\u00e4lsa och inte riskerar att bli sjuka eller skadas av arbetet, b\u00e5de f\u00f6r ett h\u00e5llbart arbetsliv f\u00f6r arbetare och en h\u00e5llbar produktionskedja f\u00f6r arbetsgivaren.<\/p>\n Idag minns vi de som l\u00e4mnat oss p\u00e5 grund av arbetet. Tillsammans organiserar vi oss, f\u00f6r ett h\u00e5llbart arbetsliv. F\u00f6r er som finns i G\u00f6teborgstrakten s\u00e5 kan ni delta p\u00e5\u00a0Distrikt V\u00e4sts och Unga Byggares<\/a>\u00a0arrangemang. Minns Joe Hill och hans uppmaning: Don\u2019t mourn, organize \u2013 S\u00f6rj inte, organisera er!<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/loblog.lo.se\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/Fatal-accidents-2021.jpg\")
<\/figure>\n![\"\"](\"https:\/\/loblog.lo.se\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/antal-olyckor-2021-med-icke-dodlig-och-dodlig-utgang.jpg\")
<\/figure>\n\n
\n
\n
\n